Jag var med Marielle och kollade på hennes lektion idag. Hoppades på att hon skulle få rida hästen hon ska köpa. Bara för att jag var med så fick hon inte han. Men det såg riktigt trevligt ut när hon red ponnyn som hon hade.

Jag är förövring superförkyld och aldrig går det över. Får skylla mig själv, borde egentligen vara hemma och sova.

Bunni har jag fortfarande inte ridit, jag är helt förvirrad. Snart sätts 8:ans slutbetyg och jag är mer förvirrad. Hundarna är inte att tala om, saknar dom så obeskrivligt mycket... händer fortfarande att jag ropar på dom eller går runt i huset och letar efter dom. Men efter 8år med hund och helt plötsligt är båda borta så är det nog inte så konstigt?

Pluttarna, den stora var min, min alledes egna fina älsklig. Den lilla var familjens lilla gosegris.

För er som inte visste de så dog den lilla i november i en tragisk olycka. Min dog av sjukdom i februari.