Tränade som sakt för Terese. Vi hade mycket upphöjda bommar på böjt spår. Franz tröck innåt i vänster varv. Min skada i knät gillade inte att hålla imot så hur mycket jag än höll emot med skänkeln så hände inget. Det kändes som jag tog i allt va jag hade, men eftersom jag har skadan i knät så har jag inte lika mycket kraft.
Jag tyckte det gick jätte dåligt, men Terese och dom på läktaren sa att det såg fint ut och atthan blivit mycket finare utan att jag ens sakt att jag tyckt de gick dåligt.

Vart tog dendär fina känslan från i fredags vägen?